Vår kärlek är som talang har alltid existerat men inte utvecklats vad som är värre än döden är att ta farväl sa du och när du tog min hand mot ditt bröst så blev varje finger ett rosenblad som föll till golvet odödligheten har inget namn, allt ska flyta ut i dess ändlösa hamn, ge mig inga smycken jag har redan flera stycken min kära ditt hjärta runt min hals är det enda jag vill bära natt som dag jag drunknade i min egen kärlek till livet men nu har jag tagit mig upp jag ser dig blomma ut långt borta ensam på en avlägsen ö simmar tusen mil för att någonsin slippa se dig dö
Jag sitter och ser ut över staden solen har gått upp en lägenhet utan damm jag är helt ledig och lycklig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar