det är så mörkt du flyter med svinet jag med vinet, det ekar mellan väggarna 
däremellan svävar den nakna sanningen vi sjunker mot golvet 
jag öppnar aldrig ögonen blir förevigt förgiftad tvinga mig mot taket där jag kommer klämmas 
när ska vi lämna varandra  jag fortsätter vandra hotet dansar framför det jag trodde var min framtid
den har jag redan passerat raderat ersatt med ett falskt skratt  som dör ut när det äntligen blir natt
 
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar