jag vill spräcka hål på plastpåsen jag lever i och dränka ljuden av klockslag som pulserar augmentativt i snabbare och snabbare takt de försöker ta över mitt eget hjärtas slag, som en varelse andats upp universums sista återstående syre .. somnar in all existerande längtan mildras... Det är den vackraste drömmen jagdrömt
jag har ingen kropp, jag flyger tillsammans med blomblad och pollen över berg och hav.. de vidaste ängar
Jag ska söka en skatt som jag har kartan till fastän ingen har gett mig en vägbeskrivning. Ingen kan stoppa mig, hela himlen kyler ner min ängslan, jag vet att mina vingar kommer bära mig tills jag når min skatt.... jag ser på människorna
gråter tusen tårar över dem så att de tvingas fälla upp sina paraplyn, det är då himlen färgas grå, alla fåglar gråter
nu på väg mot den gåva som hållits ifrån dem
på vår väg sjunger vi, det är vårt språk, mer berikat än ordens språk
inga sånger om kärlek, vi vet inte längre vad det är mer än blott ett stackars ord
dess betydelse har vi lämnat bakom oss vi behöver inte längre reflektera över den
det sägs att vinden älskar havet och det må vara sant men inget vi bryr oss om
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar